Köpt kattunge?

1. Måste man vaccinera kattungen?

Ja, det är en bra fråga. I Sverige är det idag ganska ovanligt med stora utbrott av t ex kattpest. Varför ska man då vaccinera? Speciellt eftersom vaccin (precis som alla andra läkemedel) kan riskera att ge biverkningar. 

Anledningen till att veterinärer ändå rekommenderar att kattungar vaccineras mot åtminstone kattpest är för att fortsätta minimera risken för utbrott av den här, mycket allvarliga, sjukdomen. Så länge de flesta katterna är vaccinerade mot kattpest, så är risken för att det ska bryta ut nämligen väldigt liten. Om man slutar vaccinera katter mot kattpest så ökar risken för ett utbrott, eftersom kattpestviruset ofta finns i kattens normala utemiljö. Viruset kan överleva i flera år utomhus eller inomhus. Det är främst unga katter och kattungar som drabbas, och så många som 90 % av de katter som blir sjuka riskerar att dö. Kattpest ger problem med kräkning och diarré, brist på vita blodkroppar (vilket innebär att kattens immunförsvar blir kraftigt nedsatt) och katten kan dö av uttorkning eller av eventuella sekundära infektioner. När man väger riskerna med att vaccinera mot risken för utbrott och dess följder så anser man att det är mindre risk att vaccinera kattungar än att låta bli att vaccinera dem. Ofta räcker det med en enstaka dos av vaccinet för att katten ska ha skydd under flera år mot kattpest. 

Kattsnuva då, behöver man verkligen vaccinera mot det? Kattsnuva är sällan dödligt, men snuvan kan bana väg för andra infektioner och kan vara väldigt jobbigt för katten då den får problem med både sår och rinnande ögon, samt nysningar och tjockt snor som gör det svårt för katten att andas normalt. Kattsnuva kan också göra katten mer mottaglig för t ex lunginflammation. En katt som har haft kattsnuva blir ofta bärare av viruset och infektionen kan bryta ut i samband med t ex stress. Vaccinering mot kattsnuva är tyvärr ingen 100 % garanti för att katten slipper sjukdomen, den kan bli smittad ändå, men katten brukar bli mindre sjuk. När det gäller kattsnuva så rekommenderar man oftast vaccination om kattungen ska träffa många andra katter (t ex gå på utställning, vara utomhus i område där det finns fler katter, eller vara på kattpensionat), annars gör man som man vill. 

2. När tappar kattungen mjölktänderna?

Katten börjar att byta sina tänder vid ca 3 månaders ålder och har normalt bytt färdigt tänderna vid ca 6 månaders ålder. Detta varierar dock från ras till ras och mellan individer, om man är osäker är det alltid klokt att rådfråga tandkunnig veterinär.

Om man ser att det börjar komma upp en permanent tand trots att mjölktanden sitter kvar, så är det för det mesta inte normalt. Dessa mjölktänder behöver ofta dras ut. En persisterande (kvarbliven) mjölktand riskerar att ställa till det så att kattungen får problem med bettet vilket i sin tur kan orsaka problem.

Ta för vana att titta kattungen i munnen dagligen. Ge en liten belöning efter att du tittat (t ex kattungens favoritgodis), och titta endast korta stunder i början, öka längden du tittar efter hand som du märker att kattungen klarar av det. 

Om olyckan skulle vara framme och kattungen skadar en mjölktand så behöver den sannolikt dras ut. Detta eftersom en skadad mjölktand blir en inkörsport för bakterier. Bakterierna tar sig in i pulpan och kan gå upp i tandroten och i värsta fall skada den permanenta tanden. Om din kattunge har en skadad mjölktand behöver du boka tid hos veterinär för undersökning.

För att minska risken för tandlossning, är det viktigt att tidigt lära katten att få tänderna borstade. Ett sätt är att tänka på tandborstning som ett ”trick” som man vill lära katten. Dvs börja väldigt enkelt, med att t ex dutta med mjuk babytandborste eller fingertuta på en tand – belöna med favoritgodiset. När kattungen tycker att detta är lätt kan du öka svårighetsgraden och dutta på flera tänder och så småningom börja borsta/gnugga tänderna. Eftersom tandborstning är något som man behöver göra varje dag, hela kattens liv, så lönar det sig att låta inlärningen ta lite längre tid så att det sedan går lätt att borsta tänderna. Chansen att man fortsätter borsta tänderna på sin katt är då avsevärt större, jämfört med om varje tandborstning blir ett slagsmål.

3. När ska kattungen avmaskas?

Den inälvsparasit som är aktuell att avmaska kattungar för är spolmask. Spolmask kan överföras från kattmamman till kattungen under digivningen, och kattungen kan också bli smittad under sin första levnadstid om det finns spolmask i omgivningen. 

Om man misstänker att kattungen har blivit smittad med spolmask (t ex om den är uppfödd i en miljö där det finns många andra katter), så rekommenderas att uppfödaren avmaskar kattungen flera gånger innan den flyttar till sitt nya hem (kattmamman avmaskas samtidigt). 

• Man brukar rekommendera att första avmaskningen sker vid 4-6 veckors ålder.
• Sedan varannan vecka (om man använder läkemedel som innehåller pyrantel) eller var 4e vecka (om man använder läkemedel som innehåller fenbendazol eller flubendazol).
• Väl i sitt nya hem brukar kattungen inte behöva avmaskas fler gånger mot spolmask om den inte visar symptom på att ha mask. Om katten fortsättningsvis endast kommer vistas inomhus så behöver man sannolikt inte avmaska den fler gånger. 
• Om katten vistas utomhus och fångar byten så behöver man avmaska om man ser tecken på mask (spolmask eller bandmask). Om man är osäker på om katten behöver avmaskas eller inte så kan det vara klokt att ta ett avföringsprov och skicka in. Det finns färdiga kit för träckprov att köpa (t ex kollamasken), antingen på apoteket, via många veterinärmottagningar eller på internet.

4. Vad ska kattungen äta?

Det finns väldigt många åsikter om vad som är bra och dåligt för katter att äta. Tyvärr finns det inte tillräckligt med kunskap om vad som är optimalt för katter att äta, men intensiv forskning pågår. Eftersom det inte finns någon helt samstämmig information inom området innebär det att man kan få olika rekommendationer beroende på vem man frågar, och även veterinärer tycker också olika i frågan. Jag vill därför poängtera att den rekommendation som ges nedan är baserad på den information som jag känner till och ingen absolut sanning:

När det gäller katter så har många veterinär börjat övergå till att rekommendera blötmat med hög halt protein och låg halt kolhydrater. Detta dels eftersom katter ofta är dåliga på att dricka tillräckligt (blötmat innehåller mycket vätska) och dels för att katter verkar ha lättare att hålla vikten på blötmat. Det pågår väldigt mycket forskning om kattmat i nuläget, och det är viktigt att veta att så som det ser ut nu (maj 2017) så har man inte hittat belägg för att torrfoder ska vara skadligt för katter, så det kan hända att min rekommendation kommer att ändras när vi vet mer. 

När det gäller katter och spannmål så finns det i nuläget inte belägg för att spannmål skulle orsaka sjukdom eller allergi hos katter, men självklart kan man välja ett spannmålsfritt foder om man så önskar.

När det gäller färskfoder och BARF eller hemkokt mat, så är det väldigt viktigt att ha koll på innehållet och stämma av mot aktuell näringsnorm för katter om man väljer att ge det till sin kattunge. Det finns foder som är lämpliga för kattungar i den här kategorin och de som inte är lämpliga. Om man ger färskfoder eller BARF till sin kattunge så bör man vara medveten om att maten är rå, och att den kan innehålla bakterier som kan göra oss människor sjuka (och ibland även katten), dvs man bör tänka på hygienen när man hanterar kattens mat och om man har småbarn så behöver man se till att barnet inte kommer åt att äta av kattens mat. Om katten av någon anledning behöver äta antibiotika så kan det vara klokt att låta bli att ge färskfoder under den perioden, eftersom man vet att vissa typer av färskfoder kan innehålla resistenta bakterier, och man vet i nuläget inte om de skulle kunna växa till och orsaka problem när kattens vanliga bakterieflora blir nedsatt av antibiotikabehandlingen. Personligen avråder jag ifrån att ge rå kyckling, ffa om den inte kommer från Norden (kycklingkött som kommer från utanför Norden har större risk att innehålla Salmonellabakterier som både man själv och katten kan bli väldigt sjuk av).

När man väljer sitt kattfoder så är det klokt att läsa på om företaget som producerar fodret. Företaget bör ha regelbundna kontroller av sitt foder genom att analysera innehållet. Allra bäst är också om företaget har kunnat testa fodret på växande kattungar innan det börjar säljas. Det bör finnas någon som har ordentlig utbildning inom nutrition (näringslära) som är kopplad till företaget (till exempel en agronom eller veterinär) och utvecklingen av fodret. Titta också gärna på vart ingredienserna i fodret kommer ifrån (ursprungsland inte bara var fodret produceras någonstans) och om företaget anger en fullständig innehållsförteckning (fett, protein, kolhydrater, vatten, vitaminer och mineraler). 

Som sagt, det finns väldigt lite säker information om vad katter egentligen mår allra bäst av att äta, och det kan säkert dessutom variera från individ till individ, förhoppningsvis kommer det mer information inom några år i ämnet.

5. Behöver man klippa klorna på kattungen?

Om katten ska vara utomhus så brukar man inte rekommendera kloklippning. Detta eftersom katten behöver sina klor ifall den t ex skulle behöva fly undan från något annat djur som jagar den och klättra upp i ett träd. Om katten enbart ska vara inomhus kan man klippa klorna: har kattungen ljusa klor är det ofta lätt att se hur långt pulpan sträcker sig, och då klipper man fram till pulpan. Om katten har mörka klor eller om man tycker att det känns svårt eller jobbigt att klippa klorna så är det bästa att ta hjälp av någon som är van. Man kan t ex be att bli visad när kattungen är och får sin vaccination. Ett tips kan vara att be att veterinären/djursjukskötaren klippa någon enstaka klo, så kan man ha den som ”mall” och klippa resten av klorna på egen hand hemma. Även för katter som man inte tänker klippa klorna på så kan det vara klokt att lära katten att tycka att det är ok att man tittar på klorna, det kan hända att katten skadar en klo i sitt liv, och då behöver man kunna komma åt att få titta och tvätta rent.

Precis som med tandborstning kan det vara bra att lära in kloklippning som ett "trick". 

• Börja enkelt med att enbart hålla i tassen och belöna. 
• När katten tycker att det är ok kan man gå vidare med att dutta lite med klotången på klon och belöna.
• Nästa steg blir att klipp en klo och belöna.

Undvika att hålla fast kattungen och tvinga den att vara stilla för att klippa alla klorna på en gång, risken är att den förknippar kloklippning med något obehagligt. Klipp hellre en klo då och då, det blir inte lika jobbigt för katten. Så småningom kan man klippa alla klorna på en gång. Det är också bra att veta att det inte är hela världen om man råkar klippa kattungen i pulpan någon gång. Det bästa brukar vara att låtsas som ingenting och behålla lugnet.

6. Hjälp, kattungen tuggar på sladdar, äter på saker och klöser på möblerna!

Det är normalt för kattungar att smaka och tugga på alla möjliga och omöjliga saker. Däremot är det inte allt som är lämpligt för kattungen att smaka på. Var noga med att ha ordentligt undanplockat hemma, se till att t ex sladdar är ordentligt ihopfästa och inte ligger i stora, inbjudande buntar på golvet. Erbjud istället flera olika lämpliga leksaker som kattungen kan tugga på. För att leksakerna ska vara mer intressanta kan det vara klokt att ha många olika leksaker och rotera mellan leksakernamed jämna mellanrum. Detta gör att kattungen ser leksakerna som ”nya” och därmed lite roligare. OBS! Låt aldrig katten leka själv med leksaker som innehåller långa snören, det finns risk att katten äter upp snöret vilket kan bli väldigt allvarligt.

Att klösa är ett naturligt behov för katter. För att skydda möblerna mm är det klokt att skaffa en speciell klösmöbel och/eller klösbräda. Se till att klösbrädan är tillräckligt stor för katten, som vuxen ska den kunna sträcka ut sig i hela sin längd och fortfarande få plats. Om katten klöser på ”fel” ställe, undvik att skrika på katten eller bestraffa den (det kan riskera att katten inte vågar klösa när du är i närheten och istället smyger iväg och klöser på något olämpligt när du inte ser). Flytta istället katten till klösbrädan. Om du märker att katten inte är speciellt intresserad av klösbrädan/klösmöbeln så prova en annan typ av klösbräda/klösmöbel.

7. Ska jag skaffa sällskap till kattungen?

Det beror lite på. Om det är meningen att katten endast ska vara inomhus och man vet att man kommer att vara hemifrån mycket på dagarna så kan det ibland vara klokt att skaffa två kattungar. Detta gäller särskilt om kattungen är väldigt aktiv och busig, då kan kattungarna leka med varandra. Man minskar då risken för att kattungen utvecklar olämpliga jaktlekar mot ägaren. 

Om man däremot kommer att vara hemma största delen av tiden och kattungen är lite försynt, så kan det vara så att den trivs bättre som ensamkatt. 

8. Kattungen ligger i bakhåll och hoppar fram när jag går förbi och attackerar fötterna, vad ska jag göra?

Oftast är detta en typ av jaktlek. För att minska risken för att kattungen utvecklar oönskat beteende som att ligga i bakhåll och attackera fötter eller liknande när man går förbi, bör man se till att ha flera typer av leksaker hemma till kattungen. Lek med kattungen flera korta stunder om dagen, men undvik att leka lekar som går ut på att kattungen attackerar dina fötter eller händer (låt inte kattungen öva på något som du inte vill att den ska fortsätta med som vuxen). Om kattungen är en innekatt så kan man också prova att ta med den ut på promenad i koppel. Olika typer av aktiveringsleksaker kan också vara till hjälp. 

Om kattungen ger sig på händer eller fötter under leken, prova att säga ”AJJ” och avbryt leken en liten stund. När kattungen lugnat sig lite (efter någon/några minuter) kan du fortsätta att leka med den med lämplig leksak. Om kattungen ändå jagar händer och fötter så är det klokt att ta hjälp av någon som är duktig på kattbeteende i ett tidigt skede, innan beteendet hunnit fortgå under lång tid. 

9. När kan man släppa ut kattungen?

Låt kattungen vara inomhus i sitt nya hem en liten tid innan den släpps ut. Man kan förslagsvis börja med att låta den gå i koppel utomhus. Innan kattungen går ut på egen hand så bör den vara vaccinerad och kastrerad.

10. När är det dags att kastrera katten?

I nuläget rekommenderas kastration (dvs operera bort testiklarna hos hankatter och att operera bort livmoder och äggstockar hos honkatter) från 4 månaders ålder. Det är viktigt att känna till att efter kastrationen så sjunker kattens energiförbrukning, dvs det finns risk för övervikt. Man bör därför ha noga kolla på kattens vikt efter kastrationen och anpassa mängden mat för att katten ska behålla normal vikt. Katter måste inte ha fri tillgång till mat, man kan servera dem lämplig mängd mat uppdelat på 2–3 portioner under dagen.

Det finns p-piller som man kan ge till katthonor för att de ska låta bli att löpa och på så sätt undvika dräktighet. P-piller ger ökad risk för juvertumörer hos katt, juvertumörerna är ofta elakartade, vilket gör att veterinärer generellt avråder från att ge p-piller under någon längre tid. Det innebär att om katten inte ska bli avelshona så rekommenderas att man kastrerar den istället för att ge p-piller.

11. Min kattunge kissar och bajsar utanför lådan

Kattungar lär sig tidigt att gå och kissa på kattlåda. Man behöver sällan träna dem att bli rumsrena. Det som kan vara bra att känna till är att de flesta katter föredrar mjuk, oparfymerad sand. Kattungen kan också ha utvecklat förkärlek för den typ av material som fanns i kattlådan hos uppfödaren, så kolla gärna med uppfödaren vilken typ av sand som användes och använd samma typ. Tänk också på att lådan ska vara lättillgänglig för katten, stå skild från mat och vatten, och på ett ställe där katten känner sig trygg. Det är viktigt att kattlådan hålls ren och töms dagligen.

Källa: FirstVet Av: Elin Lindell, leg vet